emotional
Åh, jösses vad träningsabstinensen skriker när jag ser detta… så vackert!
Åh, jösses vad träningsabstinensen skriker när jag ser detta… så vackert!
I ring förekommer det ganska ofta att man hänger i sin armbåge, men förutsättningarna där är lite annorlunda gentemot på stången. Jag har alltid tyckte att det ser så vackert ut i ring men inte ens funderat på om det går att göra på stången. Men på träningen i tisdags såg jag hur Lina gjorde den och jag var tvungen att prova!
Genom att trycka ner knogen får man ett rätt så bra grepp i armbågen. Nästa gång måste jag dock testa att få in den i ett snyggare flöde!

Give me, I need these in my life!
Inspirationsvideo till nästa gång. Dem här är dock lite mer synkade men säkerligen mer rutinerade också. Det finns så otroligt mycket kul man kan göra med kroppen som redskap! Paret på videon verkar för övrigt leva ett helt underbart liv fyllt med yoga, dans, cirkus, musik och street performance.. Om man ändå kunde rymma iväg med en cirkus.
*drömmer mig bort*
Den senaste veckan har varit bedrövlig så idag tog jag mig i kragen och åkte iväg till Le Fou för att försöka peppa upp humöret något. Jag fick sällskap av Robin som aldrig varit där tidigare och som alltid när man är där med någon ny så hoppar man från det ena till det andra. Jag tror vi började med ring, för att sedan köra dubbeltrapets till att köra parakro på matta och sedan avsluta med lite diablo, jonglering och handstående. Sedan var det roliga slut. Videon här ovanför är dagens skörd av parakron och det må se lite vingligt ut men det är first time, so be nice

Jag försökte mig även på att göra en “Strong is the new skinny” med bara en hand på golvet. Ungefär som den jag gjorde i ringen här! Det gick inte så bra.. till att börja med måste jag få upp ena handen! Sedan måste jag ta ner mina ben betydligt mer.
Haha, this is sooo funny! My favorites are..
“Do you have more mighty grip?”
“Hm.. wich one is your left foot?”
“Ok, wait! This isn’t the right angel. Turn me!”
“Can you do it again?”, “Ok, can you do it again in slowmotion, no slower!”
“I need more mighty grip, do you have more mighty grip?”
“I like your shorts, they’re so cute, where can I get those shorts?”
“Point your toes!”
Waking up at night sayin’: “I just made up a new pole move!!”
And the most important: “I need more mighty grip!!”
They would have added the scene when you want to take a picture of yourself, hanging upside down in your toes, trying to look relaxed and your friend have some trouble with the camera. In that moment you start screeming: “Take the damn picture!!”
Modell: Serena Mon De Vienne
Här kommer två av mina favoriter från kalenderplåtningen. Jag är smått förälskad i ljuset på den övre bilden och i den undre bilden gillar jag främst den intensiva blicken!

Kvällen spenderades på Dansens Hus där en efterlängtad föreställning ägde rum. Compagnie Marie Chouinard bjöd på nakna bröst, kryckor, rep, horisontella barer, selar och kroppar som i sin tur skapade rytmer och känslor -subtilt och extravagant. Ett drömlikt scenario framfört i en galet snygg ljussättning. Smått makabra och sjukliga rörelser blandat med mjuka och graciösa. Kroppar som formar sig utefter elektroniska och demoniska röster blandat med nytolkade toner av Johann Sebastian Bachs, Goldbergvariationerna. Jag har fortfarande dem klingande tonerna kvar i mitt huvud…
I want more!



Efter föreställningen, på väg till Morfar Ginko passar Moa på att stretcha.
Träningsskada – Att se träningsmöjligheter i varje situation?

Strax innan jul kom några av instruktörerna på att vi borde plåta en pole-kalender och ge till vår eminenta chef i julklapp! Det blev en del roddandes med att försöka få ihop en dag som passade alla och extra klurigt blev det då några flytt landet. Jag hade dock äran att plåta 9 av 12 instruktörer och byggde upp min portabla fotostudio för en heldags plåtning. Så många modeller och så många olika teman har jag aldrig någonsin plåtat och jag var helt slut på kvällen! Därefter väntade några timmars pyssel i Photoshop och här ovanför ser ni resultaten. Kräftorna på Emelies bild har jag till och med ritat upp förhand i Illustrator, likaså katten på min kvast! Alla instruktörer fick välja varsin månad att tolka fritt, jag tjingade april och valde att gestalta min inre (påsk)häxa

Skulle det vara så att någon är intresserad av att köpa ett eget exemplar av vår kreativa kalender så finns det ett fåtal kvar att köpa för ynka 200:- det är bara att hojta till!
________________________________________________________________
Just before Christmas, some of the instructors came up with the brilijant idea that we should do a calendar and give to our amazing boss as a christmaspresent! I had the honor to shoot 9 of 12 pole instructors, so many models and so many different themes have I never photographed before in one day. I was completely exhausted later in the evening! And after that did I spend some extra days preparing the photos in Photoshop. The crayfish in Emelie’s picture did I paint myself in Illustrator, as well as the cat on my broom! All instructors were asked to choose a months to interpret freely, I choosed April and portrayed my inner (Easter) witch

Intensiv stretching kan framkalla de mest intensiva klaustrofobiska panikattacker där du bara vill kräkas upp din magsäck och slita av dig benet för att komma därifrån. Men jag har börjat inse att det är inte själva stretching momentet som är värst. Det är den krypande känslan av att ha blivit utdragen på sträckbänken som börjar komma efteråt som är värst och den kan hålla i sig flera dagar. Då är intensiv smärta i 30 sekunder ingenting i jämförelse mot en hel natt då du vrider och vänder på dig i sängen för att det känns som om skelettet bokstavligt talat håller på att krypa ur skinnet. En minst sagt creepy känsla! Men det måste ju bara betyda att jag gjorde någonting rätt på stretchen igår! Tackar Serena för hennes otroliga lugn, annars hade det nog inte alls gått lika bra.
______________________________________________________________
Intense stretching can cause intensive claustrophobic panic attacks and you just want to vomit and rip off your leg just to get away from there. But I’ve begun to realize that it’s not that stretching moment that is worst, it’s the creepy feeling of nasty ants crawling inside your leg that comes afterwards and that feeling can last for several days. Intense pain for 30 seconds is nothing compared to a whole night where you are twisting and turning in bed because it feels as if your bones are crawling out of you skin. A very creepy feeling! But this must mean that I at least did something right at yesterdays stretching class! All thanks to my Sensei Serena and her serene approach.
Beautiful view…
Det är mycket skoj som händer just nu! Helgen spenderades bland annat på Clarion Sign med en otrolig utsikt över Stockholm. Att vakna upp till en sådan utsikt varje morgon vore inte helt fel.. Jag ångrar lite att jag inte hade med mig kameran för dagsljuset i det här rummet var underbart.
I want to learn this trick!